Lunds Tekniska Högskola 2005-02-23
Kravhantering
ETS170
Grupp K Josef
Granqvist (d00jgr)
Majk
Kruszewski (e04mkr)
Erik
Wiktorin (d00ew)
Syftet med frågan
är att testa studentens kunskap om CRUD matrisen och grundliga förståelse av
andra metoder i Checking in Isolation.
Entity Task |
Entity X |
Entity Y |
Entity Z |
Task A |
CU |
D |
R |
Task B |
|
CD |
D |
Task C |
RU |
CU |
|
(kaffefläck) |
D |
R |
CU |
a)
Ovanstående
figur har ett visst namn enligt Lauesen. Förklara vad den heter och vad de
olika bokstäverna står för.
b)
Karl
Kravhanterare har spillt kaffe på det understa hörnet av tabellen. Vad ska där
stå och vad är den understa raden till för?
c)
Vad
säger den understa raden om varje enskild entitet? Vad är styrkorna med att
visa data genom denna typ av tabell?
d)
Denna
tabell är en viss typ av metod för Checking in Isolation dvs. att man baserar granskingen endast utifrån kravspecifikationen. Den här
typen av check heter Consistency check. Det finns även två andra metoder som
nämns i Lauesen för denna typ av granskning: Structure och Content. Välj en
utav dem och redogör skillnaden mellan denna och Consistency checken.
a) CRUD-matris: Create / Read / Update / Delete enligt s.
386 Lauesen.
Denna fråga är i
princip en upprabblingsfråga. Dock tycker vi att den är motiverad tack vare
följdfrågorna.
b) Texten Missing
skall stå i det nedersta hörnet. Den understa raden visar vad som saknas i
kolumnerna. Bokstaven som saknas symboliserar den funktionalitet som inte finns
för den valda entiteten.
c) Entitet X: D
saknas dvs. det går inte att ta bort entiteten.
Entitet Y: R saknas dvs. det går inte att
se egenskaper eller värden för entiteten.
Entitet Z: C och U saknas dvs. det går
varken att skapa entiteten eller uppdatera dess egenskaper.
Styrkan med att
visa data i en CRUD-matris är att man lätt får en överblick över hur
entiteterna hanteras och förändras i de olika aktiviteterna. Man får en
överblick och kan dessutom hitta nya krav i de olika aktiviteterna (Lauesen s.
434).
d) CRUD matris är
en typ av Consistency check dvs. den testar om en krav specifikation är
konsekvent och enhetligt. Andra typer av Checking metoder som nämns i Lauesen
är Structure checks och Content Checks.
Content vs
Consistency: Här är det viktigt att studenten håller tungan rätt i mun. Båda
metoderna syftar på att något saknas. Det viktigaste är att studenten redogör
VAD det är som saknas i varje och förklarar detta. I en Content check syftar
man på innehållet i själva dokumentationen. Är innehållsförteckningen
fullständig? Finns alla delar med? Är allt innehåll i rätt del av dokumentet? I
Consistency checken jämför man de olika delarna med varandra för att hitta
motsägelser och/eller inkonsekvens från författarens sida. Är alla specade events
omhändertagna av user tasks eller funktionalitet? Är all data som nämns i
dokumentet beskrivet i en datamodell eller representerat i ett Virtuellt
fönster?
Structure vs
Consistency: Structure checks granskar strukturen av dokumentet dvs. svarar på
sådana frågor som: Är kraven verifierbara? Är kraven relevanta? Förklaringar på
tabeller, grafer och bilder. Finns det? Osv. Consistency check svarar på frågor
rörande aktiviteter och funktionalitet istället för frågor om kraven och
dokumentets uppbyggnad.