På företaget som du jobbar på hade man för två år sedan planer på att köpa in ett nytt system för lagerbehållning, men på grund av besparingar har projektet fått vänta. Nu har den ekonomiska situationen i företaget stabiliserats och införskaffandet av ett nytt system har återigen blivit aktuell. Det finns en kravspecifikation som är två år gammal. Chefen tror inte att företaget behöver göra så stora ändringar, men är osäker på kvalitén på den gamla kravspecifikationen då man inte hann utreda detta förra gången. Han har utsett en arbetsgrupp på fyra personer från olika delar av företaget som ska utvärdera den gamla kravspecifikationen och göra eventuella ändringar. Han vill att du som har gått en kurs i kravhantering kort ska beskriva kriterier för en bra kravspecifikation samt ge exempel på hur ni kan kontrollera om dessa kriterier är uppfyllda på arbetsgruppens första möte. (För varje korrekt beskrivning med relevant exempel, på hur det bör appliceras och vad man bör tänka på, ges 2 poäng. Max 10p)
Lösning:
Korrekthet i en kravspecifikation innebär att kraven speglar företagets behov och förväntningar. Ett vanligt problem kan vara att ett formulerat krav inte stämmer överens med det som är det verkliga kravet. Som expert bör du förklara att det är viktigt att ni fokuserar på behoven i nuläget och kontrollerar att kravspecifikationen speglar företagets verkliga behov som det är idag. Kravspecifikationen borde kontrolleras och jämfört med de anteckningar/dokument som finns från kravinsamlingen för två år sedan och sannolikt borde arbetsgruppen i alla fall använda någon eliciteringsteknik, såsom fokusgrupper, för att kontrollera att företagets önskemål inte har förändrats.
Med fullständighet menar man att alla nödvändiga krav finns med. Krav som är självklara för de som dagligen utför en speciell process behöver inte alls vara självklara för de som ska utveckla systemet. Att hitta en lagom balans mellan vad som bör inkluderas i kravspecifikationen och vad som är trivialt är svårt, men en avvägning måste göras för att inte dokumentet ska bli för omfattande. Som expert bör du föreslå att arbetsgruppen ska arbeta efter en checklista. Det finns olika typer av checklistor som företaget kan använda sig av för att kontrollera att man har fått med alla nödvändiga krav.
Alla parter ska vara överens om vad kraven innebär. (Man kan dock inte vara helt säker på att kraven inte kan missuppfattas om någon verkligen vill missuppfatta.) Kraven granskas av arbetsgruppen som består av personer från olika delar av företaget och som troligtvis har olika åsikter och kunskaper om projektet. Om det råder osäkerhet om vad ett krav betyder borde man omformulera kravet eller eventuellt splittra detta i två eller fler krav om diskussionen ger uttryck för att alla vill ha kvar ”sin” betydelse av det ursprungliga kravet. Arbetsgruppen måste också kolla att kravspecifikationen innehåller en begreppslista som definierar alla ord och begrepp som kan leda till förvirring.
De olika delarna i kravspecifikationen skall inte innehålla
krav som är ”motsättande”. Det finns olika metoder för att kontrollera detta
beroende på hur kraven representeras i kravspecifikationen. Arbetsgruppen måste
alltså först ta reda på hur kravspecifikationen är uppbyggd. Händelselistor,
funktionslistor och aktiviteter (user tasks) kan t.ex. jämföras på så sätt att
man kontrollerar om alla händelser tas hand om av en funktion eller aktivitet.
En bra kravspecifikation ska vara lätt att ändra. Detta
kommer att bli mycket aktuellt i detta fall då man förmodligen kommer att ändra
en del i den gamla kravspecifikationen. Till exempel underlättar korsreferenser
mellan kraven ändringar, vilket dessutom är lätt att kontrollera om det finns
eller inte. Om man överhuvudtaget inte har tänkt på detta då man skrev
kravspecifikationen, kan det bli aktuellt att börja om från början.
Bedömning:
Det ges två poäng för varje kriterium som förklaras och ges exempel på. Inga exempel, inga poäng. Max 10p.