Markus Nilsson,
d01mni
Jonas Klintberg,
d01jkl
Stefan Ekenberg, d01se
Soren Lauesen beskriver flera olika eliciteringstekniker.
Två av dessa är pilotexperiment (pilot experiments) och prototyp (prototyping).
a)
Beskriv kort de olika teknikerna. (2p)
b)
När i projektet utför man dem och i vilket
syfte? (2p)
c)
Ge en för- och nackdel för vardera eliciteringsteknik. (2p)
Många
användare har svårt att förklara vad det är för uppgifter dom utför samt
varför.
d)
Nämn två eliciteringstekniker
som kan överkomma denna eliciteringsbarriär, beskriv
och jämför dem. (4p)
a)
Exempel på lösning:
Ett
pilotexperiment är ett skarpt användningstest som utförs i en liten skala innan
produkten släpps.
En prototyp är en
förenklad version av systemet som man testar på användarna, t.ex. en
pappersmodell av systemet.
Svaret ska visa
att studenten har förstått grunderna i de två olika teknikerna. (2x1p)
b)
Exempel på lösning:
När:
Man bygger
typiskt en prototyp i början av projektet och sedan löpande tills man har
uppnått den önskade kvalitén. Ett pilotexperiment utförs då produkten är i sin
slutfas.
Syfte:
Man bygger en
prototyp för att man vill ha en idé om hur det färdiga systemet kommer att
fungera. Detta för att tidigt kunna upptäcka
felaktigheter och problem i t.ex. användargränssnitt.
Den största
risken med ett nytt system är ofta införandet. Man utför därför pilotexperiment
för att säkerställa att produkten är korrekt för ändamålet och kan införas i
organisationen utan stora problem/kostnader.
Svaret ska visa
att studenten har förstått att prototyper görs tidigt och fortlöpande samt har syftet
att tidigt upptäcka felaktigheter. (2x0.5p)
Svaret ska visa
att studenten har förstått att pilotexperiment görs innan systemet införs i full
skala samt har syftet att minska risken vid införandet. (2x0.5p)
c)
Exempel på lösning:
En fördel med
prototyper är att man kan visa upp en modell av systemet för intressenterna så
att de kan se om det är som de har tänkt sig.
En nackdel är att
man lätt kan låsa sin slutgiltiga design till prototypens, vilket hämmar
kreativiteten.
En fördel med
pilotexperiment är att man direkt får feedback från användarna, vilket kan
hjälpa att prioritera krav i slutet på projektet.
En nackdel är att
man inte får information om kraven förrän man har en i stort sett färdig
produkt.
Studenten ska ha
gett fyra korrekta för- och nackdelar för de två eliciteringsteknikerna.
(se Lau 8.2.11 & 8.2.12) (4x0.5p)
d)
Exempel på lösning:
Observering
(observation) och uppgiftsdemonstration (task demonstration) är två bra exempel
på eliciteringstekniker som kan bryta denna barriär.
Observation är då
man under en längre tid observerar en användare då denna utför sina dagliga
uppgifter utan att man blandar sig i. Som hjälpmedel kan man t.ex. använda en videokamera.
Vid
uppgiftsdemonstration ber man användaren utföra specifika, ofta kritiska,
uppgifter. Då man utför uppgiftsdemonstration för att upptäcka
användbarhetsproblem kan man bl.a. observera tiden det
tar, antal fel som görs och antal tangenttryckningar.
Vid observation
är det lätt att man missar kritiska arbetsmoment eftersom man endast observerar
användarens vardag. Ofta är det så att det verkligt kritiska problemen
uppkommer väldigt sällan, t.ex. en gång per år, vilket
gör att sannolikheten för att observera det arbetsmomentet är väldigt liten. Vid
uppgiftsdemonstration så ber man istället användaren att utföra dessa kritiska
arbetsmoment.
Studenten ska ha
angett två av dessa eliciteringstekniker (2x0.5p):
Studenten ska ha
förklarat två av de valda (från ovanstående) eliciteringsteknikerna.
(2x1p)
Studenten ska ha
jämfört det två eliciteringsteknikerna på ett
tillfredställande sätt, genom att t.ex. ange en viktig
skillnad. (1p)
Referenser
Lauesen kap. 8.1 & 8.2