Grupp J

Markus Nilsson, d01mni

Jonas Klintberg, d01jkl

Stefan Ekenberg, d01se

Tentamensfråga

Soren Lauesen beskriver flera olika eliciteringstekniker. Två av dessa är pilotexperiment (pilot experiments) och prototyp (prototyping).

a)      Beskriv kort de olika teknikerna. (2p)

b)      När i projektet utför man dem och i vilket syfte? (2p)

c)      Ge en för- och nackdel för vardera eliciteringsteknik. (2p)

 

Många användare har svårt att förklara vad det är för uppgifter dom utför samt varför.

d)      Nämn två eliciteringstekniker som kan överkomma denna eliciteringsbarriär, beskriv och jämför dem. (4p)

 

 

Lösningsmall

a)

Exempel på lösning:

Ett pilotexperiment är ett skarpt användningstest som utförs i en liten skala innan produkten släpps.

En prototyp är en förenklad version av systemet som man testar på användarna, t.ex. en pappersmodell av systemet.

 

Svaret ska visa att studenten har förstått grunderna i de två olika teknikerna. (2x1p)

 

b)

Exempel på lösning:

När:

Man bygger typiskt en prototyp i början av projektet och sedan löpande tills man har uppnått den önskade kvalitén. Ett pilotexperiment utförs då produkten är i sin slutfas.

 

Syfte:

Man bygger en prototyp för att man vill ha en idé om hur det färdiga systemet kommer att fungera. Detta för att tidigt kunna upptäcka felaktigheter och problem i t.ex. användargränssnitt.

Den största risken med ett nytt system är ofta införandet. Man utför därför pilotexperiment för att säkerställa att produkten är korrekt för ändamålet och kan införas i organisationen utan stora problem/kostnader.

 

Svaret ska visa att studenten har förstått att prototyper görs tidigt och fortlöpande samt har syftet att tidigt upptäcka felaktigheter. (2x0.5p)

Svaret ska visa att studenten har förstått att pilotexperiment görs innan systemet införs i full skala samt har syftet att minska risken vid införandet. (2x0.5p)

 

 

c)

Exempel på lösning:

En fördel med prototyper är att man kan visa upp en modell av systemet för intressenterna så att de kan se om det är som de har tänkt sig.

En nackdel är att man lätt kan låsa sin slutgiltiga design till prototypens, vilket hämmar kreativiteten.

 

En fördel med pilotexperiment är att man direkt får feedback från användarna, vilket kan hjälpa att prioritera krav i slutet på projektet.

En nackdel är att man inte får information om kraven förrän man har en i stort sett färdig produkt.

 

Studenten ska ha gett fyra korrekta för- och nackdelar för de två eliciteringsteknikerna. (se Lau 8.2.11 & 8.2.12) (4x0.5p)

 

d)

Exempel på lösning:

Observering (observation) och uppgiftsdemonstration (task demonstration) är två bra exempel på eliciteringstekniker som kan bryta denna barriär.

 

Observation är då man under en längre tid observerar en användare då denna utför sina dagliga uppgifter utan att man blandar sig i. Som hjälpmedel kan man t.ex. använda en videokamera.

 

Vid uppgiftsdemonstration ber man användaren utföra specifika, ofta kritiska, uppgifter. Då man utför uppgiftsdemonstration för att upptäcka användbarhetsproblem kan man bl.a. observera tiden det tar, antal fel som görs och antal tangenttryckningar.

 

Vid observation är det lätt att man missar kritiska arbetsmoment eftersom man endast observerar användarens vardag. Ofta är det så att det verkligt kritiska problemen uppkommer väldigt sällan, t.ex. en gång per år, vilket gör att sannolikheten för att observera det arbetsmomentet är väldigt liten. Vid uppgiftsdemonstration så ber man istället användaren att utföra dessa kritiska arbetsmoment.

 

Studenten ska ha angett två av dessa eliciteringstekniker (2x0.5p):

 

Studenten ska ha förklarat två av de valda (från ovanstående) eliciteringsteknikerna. (2x1p)

 

Studenten ska ha jämfört det två eliciteringsteknikerna på ett tillfredställande sätt, genom att t.ex. ange en viktig skillnad. (1p)

 

 

Referenser

Lauesen kap. 8.1 & 8.2