Uppgift:
a) En viktig egenskap för en kravspecifikation är att den
är modifierbar. Beskriv en anledning till att det kan vara
problematiskt att uppnå detta och ange en lösning. (2)
b) Vid kravgranskning kan bland annat metoderna ad hoc(efter bästa
förmåga, inga riktlinjer), checklista, perspektivbaserad
granskning samt N-faldig granskning användas. Beskriv en för-
och nackdel för varje metod. (4)
c) Vad är det för skillnad på pilottest och
prototyptest för validering av krav? Ange en lämplig
situation för var och en av teknikerna. (4)
Exempellösning:
a) En anledning till att det kan vara svårt är att det i
beskrivningen av kraven kan finnas duplicerad information. Ett
sätt att lösa detta på är att låta den
gemensamma informationen stå på ett ställe och sedan
referera till denna.
b)
Ad hoc:
En fördel är att man upptäcker fel som rör saker
som man inte skulle upptäckt om man hade haft en begränsad
uppsättning kontrollpunkter. Som nackdel kan nämnas att det
är stor risk för att man missar fel eftersom man inte letar
efter specifika fel.
Checklista:
En fördel med denna metod är att man letar efter specifika
fel och därmed har stor möjlighet att hitta dessa.
Nackdelen är att eftersom man förlitar sig helt på
punkterna i listan gäller det att den är komplett för
att man inte ska missa övriga fel.
Perspektivbaserad granskning:
Eftersom granskningen utförs ur olika perspektiv som exempelvis
användar-, utvecklar- eller testarperspektiv så
upptäcks för varje roll fel som hade varit svåra att
upptäcka om man inte hade letat efter dem på olika sätt.
En nackdel är att det kan vara dyrt att sätta flera personer
på att granska samma dokument. Dessutom kan man fråga sig
om perspektiven verkligen är olika.
N-faldig granskning
En fördel är att granskningen utförs av flera grupper
och då hittas fler fel, ty grupperna hittar ofta olika fel.
Nackdelen med N-faldig är att det kräver mycket stora
resurser att utföra denna typ av granskning.
c)
Vid ett pilottest så implementeras och installeras delar av eller
hela systemet i en skarp situation med verklig data för att
validera kraven och jämföra kostnad med nytta.
Prototyptest däremot är oftast utformade som mindre
experiment där man kan utvärdera huruvida kraven är
lämpliga och realistiska men prototyper kan även utgöra
en tidig variant av systemet som sedan byggs på.
Pilottest är lämpliga då kostnaden för
införandet av ett nytt system vida överstiger
implementationskostnaden.
Prototyptest kan vara en lämplig metod att använda när
intressenterna har svårt för att skapa sig en mental bild av
det kommande systemet. Det kan även ge de involverade
intressenterna en gemensam bas att utgå ifrån och
därigenom får de lättare att se om systemet uppfyller
deras önskemål.
Rättningsmall:
a) För godkänd anledning och lösning ges 1 poäng
vardera.
b) För varje metod ges 1/2 poäng för godkänd
för- respektive nackdel.
c) För väl beskrivna skillnader ges 2 poäng. 1
poäng ges per godkänd situation.
Referenser:
[Lau] s. 344-355, 373-398
[Ka1] s. 16-17, 67-77