Uppgift:


a) En viktig egenskap för en kravspecifikation är att den är modifierbar. Beskriv en anledning till att det kan vara problematiskt att uppnå detta och ange en lösning. (2)

b) Vid kravgranskning kan bland annat metoderna ad hoc(efter bästa förmåga, inga riktlinjer), checklista, perspektivbaserad granskning samt N-faldig granskning användas. Beskriv en för- och nackdel för varje metod. (4)

c) Vad är det för skillnad på pilottest och prototyptest för validering av krav? Ange en lämplig situation för var och en av teknikerna. (4)

Exempellösning:

a) En anledning till att det kan vara svårt är att det i beskrivningen av kraven kan finnas duplicerad information. Ett sätt att lösa detta på är att låta den gemensamma informationen stå på ett ställe och sedan referera till denna.

b)
Ad hoc:
En fördel är att man upptäcker fel som rör saker som man inte skulle upptäckt om man hade haft en begränsad uppsättning kontrollpunkter. Som nackdel kan nämnas att det är stor risk för att man missar fel eftersom man inte letar efter specifika fel.

Checklista:
En fördel med denna metod är att man letar efter specifika fel och därmed har stor möjlighet att hitta dessa.
Nackdelen är att eftersom man förlitar sig helt på punkterna i listan gäller det att den är komplett för att man inte ska missa övriga fel.

Perspektivbaserad granskning:
Eftersom granskningen utförs ur olika perspektiv som exempelvis användar-, utvecklar- eller testarperspektiv så upptäcks för varje roll fel som hade varit svåra att upptäcka om man inte hade letat efter dem på olika sätt.
En nackdel är att det kan vara dyrt att sätta flera personer på att granska samma dokument. Dessutom kan man fråga sig om perspektiven verkligen är olika.

N-faldig granskning
En fördel är att granskningen utförs av flera grupper och då hittas fler fel, ty grupperna hittar ofta olika fel.
Nackdelen med N-faldig är att det kräver mycket stora resurser att utföra denna typ av granskning.

c)
Vid ett pilottest så implementeras och installeras delar av eller hela systemet i en skarp situation med verklig data för att validera kraven och jämföra kostnad med nytta.
Prototyptest däremot är oftast utformade som mindre experiment där man kan utvärdera huruvida kraven är lämpliga och realistiska men prototyper kan även utgöra en tidig variant av systemet som sedan byggs på.
Pilottest är lämpliga då kostnaden för införandet av ett nytt system vida överstiger implementationskostnaden.
Prototyptest kan vara en lämplig metod att använda när intressenterna har svårt för att skapa sig en mental bild av det kommande systemet. Det kan även ge de involverade intressenterna en gemensam bas att utgå ifrån och därigenom får de lättare att se om systemet uppfyller deras önskemål.

Rättningsmall:

a) För godkänd anledning och lösning ges 1 poäng vardera.
b) För varje metod ges 1/2 poäng för godkänd för- respektive nackdel.
c) För väl beskrivna skillnader ges 2 poäng. 1 poäng ges per godkänd situation.

Referenser:

[Lau] s. 344-355, 373-398
[Ka1] s. 16-17, 67-77