Lauesen beskriver i sin bok många olika elicitationstekniker, som kan användas för att överkomma olika sorters elicitationsbarriärer under olika projektfaser.

Nämn och beskriv 4st olika elicitationstekniker (4x1p) och tänk på att beskriva vilka roller analytikern respektive intressenterna har och vad de gör i modellen. Beskrivningen ska också innehålla i vilka faser i projekt som de valda teknikerna är lämpliga (4x1p). Nämn även en elicitationsbarriär som de respektive teknikerna försöker övervinna och beskriv kort hur det går till (4x0,5p).

Rättningsmall:

Godtagbara elicitationstekniker är de som nämns i kapitel 8 i Lauesens bok. Tanken med frågan är att skilja på tekniker som till exempel intervjuer och observationer där analytikern tar stor del av initiativet jämfört med brainstorming- och focus group sessions, där det är intressenterna själva som ska stimuleras att komma med förslag på krav. Vidare vill vi att studenten ska förstå att olika tekniker passar olika bra under olika faser av ett projekt.

 

Exempel på svar är:

           En intervju går till så att intervjuaren ställer frågor till intressenterna, antingen enskilt eller i grupp. Frågorna kan vara inriktade på att ta fram domänkunskap, att få reda på kritiska uppgifter eller för att få fram problem med det nuvarande systemet. En intervju kan vara antingen ostrukturerad eller strukturerad. I den ostrukturerade intervjun, är analytikern håller sig ganska passiv och mest lyssnar på vad den intervjuade har att säga. Under en strukturerad intervju däremot, är intervjuaren aktiv och styr samtalet för att få svar på precisa frågor. Problemet med intervjun som elicitationsteknik är att den kräver att analytikern är medveten om de barriärer och fallgropar som finns, nämligen att användaren kan ha svårt att beskriva vad de gör i sitt dagliga arbete.

           En brainstorming session är ett möte där olika intressenter fritt kommer på idéer och associerar kring ett bestämt ämne. I denna form av idégenerering ska facilitatorn (analytikern) hålla sig passiv och inte värdera idéerna som framkommer. Tekniken är framförallt bra på att ta fram önskvärd framtida funktionalitet. Men däremot är den tekniken mindre bra för att ta fram domänkunskap i början av ett projekt. Brainstorming adresserar barriären med att intressenterna har svårt att se nya sätt att göra saker på genom att stimulera alla sorters idéer och fri association kring de genererade idéerna.

           Prototyping är en teknik som går ut på att kunden får se och använda någon slags prototyp som analytikerna har tagit fram. Prototypen kan vara antingen en rudimentär pappersprototyp eller ett fungerande användargränssnitt. Tekniken kan användas för att överkomma problemet med att användaren inte egentligen vet hur de gör de olika uppgifterna de har. Tekniken kan också använda för att se att all funktionalitet finns med och för att undersöka användarvänligheten på ett tidigt stadium.

(Lauesen kapitel 8)