1a) Denna fråga handlar om utvecklingsmetoden QFD som Joachim Karlsson tar upp i sin artikel Framgångsrik kravhantering (1998). Vad står QFD för? (1p)

1b) QFD-metoden förknippas ofta med det s.k. kvalitetshuset. Beskriv kortfattat fyra rum som kan sägas ingå i ett sådant kvalitetshus. (4p)

1c) Avgör för följande fem påstående huruvida påståendet är sant eller falskt. Motivera också varför. (5p)

 

i)        QFD-metoden dra bort fokus från kunder och användare.

ii)       QFD stöder inte hanterandet av s.k. icke-funktionella krav.

iii)     Det måste finnas god kunskap om QFD i det tvärfunktionella laget.

iv)     Det är svårt att använda QFD vid utveckling av nya produkter.

v)      Vid användandet av QFD-metoden behöver kunder och användare inte finnas tillgängliga.

 

Rättningsmall

 

1a)

 

QFD står för Quality Function Deployment. Detta ger 1p, allt annat ger 0p.

 

1b)

 

Joachim Karlsson tar i sin artikel, Framgångsrik kravhantering (1998), upp tio exempel på rum som kan ingå i ett kvalitetshus. Dessa är:

 

 

Varje rum av dessa (eller rum som tas upp av skrivaren från annan litteratur som rättaren anser vara berättigade, dock skall ju frågor bara tas på kursinnehållets litteratur) som tas upp ger 0, 0.5 eller 1p beroende på innehållet i punkten. Frågan angav att fyra rum skulle tas upp, dvs. maximalt 4p. Om fler än fyra rum tas upp, t.ex. fem stycken, räknas värsta scenariot, dvs. om rättaren anser att fyra av rummen ger 1p var och det femte rummet ger 0.5p ger detta alltså 3.5p på uppgiften.

 

Exempel på bedömning:

 

”Prioritering”, detta är ingen kortfattad beskrivning och ger 0p.

”Prioritering är jämförelse av krav”, är en hyfsad beskrivning och ger 0.5p.

”Prioritering är en jämförelse av krav som görs av kunder och användare för att belysa hur viktigt kravet är för produkten”, detta är en fullt tillfredställande beskrivning som ger 1p.

 

1c) 

 

i) Falskt, genom användning av QFD-metoden bör det tvärfunktionella laget hela tiden fråga sig ”bidrar vi aktivt till kund- och användartillfredsställelse eller inte?” Då kan de aktiviteter som inte aktivt bidrar tonas ner och arbetet fokuseras genom att ett klart fokus finns.

ii) Falskt. I många metoder för utveckling av IT-system stöds funktionella krav på ett bra sätt, däremot inte icke-funktionella krav. QFD gör ingen skillnad på funktionella och icke-funktionella krav, men kräver däremot att alla krav ska vara entydigt verifierbara. Dessutom antas krav kunna uppfyllas till olika grader. I QFD har det tvärfunktionella laget till uppgift att bestämma på vilken grad samtliga krav ska hamna.

iii) Sant. Det är en av de grundläggande principerna i QFD att deltagarna i det tvärfunktionella laget ska bidra med sin expertis under hela projektets gång. I många projekt deltar det tvärfunktionella laget i en kurs i QFD. Trots att dessa kurser har god kvalitet kan det vara svårt att få förståelse för hur QFD ska användas i praktiken. QFD kan synas vara enkel på ytan men det tvärfunktionella laget måste ha god kunskap om QFD-metoden innan den kan användas i kommersiella projekt. Annars kan det hända att det tvärfunktionella laget spenderar för mycket tid på att diskutera metoden i stället för hur metoden kan appliceras på projektet.

iv) Sant. Ett av de främsta problemen som uppstår vid användning av QFD uppstår just vid utvecklandet av nya produkter. Vid utvecklandet av nya produkter kan det vara mycket svårt att identifiera kunder och användare, samt deras krav på produkten. Det behövs här jämförelseprodukter på marknaden att jämföra med. Om det inte finns förlorar QFD en viktig beståndsdel. QFD är alltså endast delvis tillämpbar vid utvecklandet av nya produkter.

v) Falskt. Flera viktiga steg i QFD beror just på kundernas och användarnas tillänglighet. Att samla in krav är exempel på ett sådant steg i QFD. Erfarenheter visar att QFD verkar vara mer tillämpbar i marknadsdrivna projekt än i teknikdrivna projekt.

 

Varje påstående ger 0, 0.5 eller 1p. Maximalt antal poäng på hela uppgiften är alltså 5p, däremot ges ingen minuspoäng ut. Motivering måste ges, annars erhålls 0p för varje påstående, korrekt svar med en halvbra motivering ger 0.5p och korrekt svar med godkänd motivering ger 1p.

 

Exempel på bedömning på påståendet ”Det är svårt att använda QFD vid utveckling av nya produkter”:

 

”Sant”, saknar motivering och ger därför 0p.

”Sant. Det uppstår problem vid användandet av QFD vid utveckling av nya produkter p g a brist på jämförelseprodukter och krav”, är en halvbra motivering och ger 0.5p.

”Sant. Problem uppstår vid användandet av QFD vid utveckling av nya produkter, eftersom man behöver identifiera kunder och användare för att få deras syn på vilka krav som bör ställas på den nya produkten”, är en fullgod motivering och ger 1p.